mleijon

Fy fään vilken hektisk vecka! Hur ska jag hinna med allt som ska fixas och ordnas?

Ibland är jag som ett barn. Jag kommer ihåg när man var liten, man var på väg till en kompis eller skolan eller vart man nu skulle. Det var så himla tråkigt att gå så man började springa, inte för att man hade brotom eller så utan bara för att man ville komma fram eller hade lite överskottsenergi. Energi är inget jag har i överflöd av men av någon anledning så springer jag typ alltid till eller från bilen. Okej, på mornarna har jag på tok får brådis men händer galet ofta att jag springer även fast jag inte är sen, typ bara för att det är tråkigare och tar längre tid att gå.
Jag och Carro pratade om detta för inte alls länge sedan och ikväll kom jag på mig själv med att springa helt utan någon som helst anledning.

Även fast jag verkar ha lite barnasinne kvar har jag fått galen ångest över att man snart kanske börjar få de första rynkorna. NEJ! Vitlåk, korssade fingrar och stoppskyltar, jag tänker inte acceptera det, kom för fan inte hit, do not destroy my face :)
Dumt att jag sover för lite eftersom det bidrar till åldrande. Hehe på med lite anti-wrinkles!!