mleijon

Ibland har man ingen lust alls och ibland har men ett stort behov av att skriva av sig. Just nu befinner jag mig i ingemansland när det gäller att ta ställning till vart jag står för tillfället.
Men visst känns det bra när man anser sig själv kommit på något smart eller skrivit en välformad mening.

Nu använder jag mig av man-form igen som jag på gårdagens möte på jobbet än en gång blivit påmind om att det är en feg eller gränsöverskridande form att skriva och prata i. 
Jag gör det på tok för ofta, haha MAN känner sig liksom inte lika ensam då.

Snart är det dags för Åre. Hur i hela helvetet ska jag kunna klara av en hel vinter och mer där till i kylan? Kommer bli tufft efter att ha flytt fältets istappar i 3 månader både vintern 2009 och 2010. Jag får helt enkelt klista fast toppluvan på huvudet, ser ingen annan utväg.